Det är lite av en kulturchock att komma hem faktiskt. Jag satt vid datorn häromkvällen och gnällde för mig själv för att jag var törstig. Det tog mig säkert en timme innan jag kom på att jag kunde gå ut i köket och tappa upp ett glas vatten ur kranen… Eller som härommorgonen när jag vaknade och behövde gå på toa. Jag låg och vred mig en halvtimma innan jag kom på att jag inte behövde kliva över Jules, snubbla över ficklampan och trampa på skorna, ramla ut ur ambulansen, snubbla över tältpinnar och slutligen hitta den så kallade toaletten där det stank av avföring och inget lyse. Lyxen att kunna gå på toa och sen gå och lägga sig igen utan att vara klarvaken är underbart. Annars har jag varit väldigt trött den här veckan. Jobbet har varit ok, min chef har varit i Indien och det har gett mig tid att gå igenom alla papper, hans kalender och bli varm i kläderna igen. (Dock har jag tappat all typing skills, jag skriver fel, missar ord, slänger om bokstäver och är rent allmänt väldigt dålig på att skriva. Ge mig en mobil och jag kan knappa ett långt meddelande med mina tummar!)På kvällarna har jag kommit hem, lagat mat och sedan rasat i säng, utan att passera soffan. Det är inte så att jag jobbar så himla hårt nu och under Afrikaresan slappade vi, nej, snarare tvärt om, men jag är ovan vid att sitta framför datorn och jag är ovan vid pappersjobb! Ria kom över på middag i Fredags. Hon hade köpt mat till oss när vi kom hem som stod på mattan utanför dörren, bless her! Hon har också passat ett par av våra blommor så jag hämtade dem idag. Hektisk vecka framför mig; på Tisdag ska jag till psykologen för att ta tag i Henrik’s död, (äntligen! Jag kom att tänka på honom i lördagskväll och tårarna rann. Det är fortfarande ett öppet sår.) sedan på Onsdag ska jag träffa Mary och på Torsdag bästa Linda. Nästa helg kommer Polly, Ambassadören’s dotter över på middag. Hon bor normalt i Geneva men är hemma i London ett par veckor och vi bjöd över henne på middag. Hon ska ner till Mali igen till den där förlossningskliniken som hon har byggt upp och vi ska se om vi kan få ihop lite grejer som hon kan ta med sig. Hon behöver baby scales och Mark ska kolla med sjukhusen här om de kan donera något.Anyway, time for sova nu. Natti natti.