Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Vilhelmina - 16 mars 2007 18:58

Comic Relief, Red Nose Day och sa har sag min boss ut idag!Vi har dragit ihop over 10 000 kronor for valgorande andamal, not bad!!

Av Vilhelmina - 11 mars 2007 16:21

Mm, Mark’s nya smeknamn på mig är Tjugo. Vi spelade Monopol i Fredagskväll och när jag räknade mina pengar räknade jag naturligtvis på svenska. Mark plockade upp ordet tjugo och började kalla mig hans lilla tjugo. Nå, det kunde vara värre. Den här helgen har verkligen varit en välsignad helg! I Fredags kom jag hem hyfsat tidigt och vi lagade mat tillsammans och spelade som sagt monopol senare på kvällen. Vi hade verkligen jätteroligt och gick inte och la oss förrän vid två på natten. Under lördagen städade vi ut alla de där utrymmena som aldrig blir av; skåpet under trappan, skåpet i hallen, skåpet över trappan och båda garderoberna i övre hallen. På eftermiddagen åkte vi iväg till en charity shop med allt som vi rensat ut – det tog två turer med bilen för att bli av med allt! Och då har jag ändå två kartonger böcker kvar! Det var så skönt att få bort allt. Det var det sista av Henrik’s grejer och när jag fick syn på hans favoritbyxor blev det väldigt jobbigt. På tal om honom, jag brast ut i gråt under Fredagskvällen när jag kom att tänka på honom. Mark sa något och jag svarade skämtsamt precis som Henrik skulle ha gjort. Man gör ju så, plockar upp ord, uttryck och beteende av sin partner och vissa grejer hänger kvar. Jag brukar ofta säga saker som jag vet kommer från Henrik, men just i Fredags blev det jobbigt. Jag sa ”That was a Henrik thing to say.” och sen var jag tyst ett par sekunder och sen sa jag ”I miss him.” Det var allt som behövdes för att tårarna skulle börja rinna. Mark kramade om mig och vaggade mig stilla.Efter att vi dumpat alla kassar hos den sista charity shop’en åkte vi till Pets at home och köpte godis till marsvinen. De har en ny serie treats för marsvin; olika torkade örter och grönsaker och vi spenderade £22 på torrfoder och godis till dem. Men det är de värda, vi har ju inga barn att skämma bort och vi vill att våra små älsklingar ska ha det bästa. Persiljeklockan – en ”klocka” typ blåklocka gjord av torkad hopklumpad persilja var helt klart en favorit. De gnagde på den hela natten! Vi passerade Halfords och Mark köpte nya oljefilter och jox till Ylva och sen körde vi ner till en pub vid M25’an i Walton-on-the-Hill som heter The Chequers. Det var för övrigt där som Chris Evans hade sin 24 hour bender apparently.Vi pratade om huruvida vi kunde skaffa höns till trädgården, men jag vet inte om det går. Vi måste ju bygga en liten hönsgård med tak eftersom de kan flyga, plus att vår tomt egentligen är lite för liten för höns. Fast det är klart, allt är ju relativt. Vi pratade om att skaffa battery chickens och för dem skulle ju vår tomt vara himmelriket. Vi får se, vi har inte bestämt oss varken för eller emot än. Jag gillar tanken på färska hemlagda ägg och Mark gillar tanken på att ha höns. De kan bo i skjulet och sen bygger vi små nesting boxes och sätter i ena hörnet. Mark kan sätta upp perches som de kan sitta på under natten och sen sågar vi ut en dörr under fönstret, perfekt! Idag har vi varit ute i trädgården och gjort vårfint. Jag klippte ner rosorna och rensade ur ogräs, Mark gjorde fint kring Magnolian och sedan sopade vi hela tomten och flyttade på krukorna i hörnen. Vi slängde massor och det kändes så SKÖNT!! Vårstädning! Nu ska vi bara göra fint hos marsvinen så är nästan hela huset fint!

Av Vilhelmina - 8 mars 2007 21:01

Japp älskling, bästa mamma har nämligen blandat smågodis och då kommer det salt på det andra godiset! Bästa sättet att få behålla allt godis för sig själv! Jag tror minsann att jag ska börja blanda ALLT vårt godis med djungelvrål! Jag har moffat salta fiskar, colaflaskor och ferraribilar nu på kvällen! Ahhh! (Det skär sig med apelsinjuice dock…!) Mamma vet vad hennes dotter gillar, det är tydligt!Jag fick roliga nyheter igår; Henrik’s snälla föräldrar berättade att de ville ge mig en slant för mitt besvär med att ta rätt på allt efter Henrik och försäljningen av hans lägenhet och de var väldigt generösa. Det var ju från min sida aldrig någon tvekan att jag skulle ta hand om det – det fanns liksom inget annat alternativ – men det är nu väldigt uppskattat att de gör detta. De har ju trots allt egentligen aldrig FRÅGAT mig om jag ville göra det åt dem utan jag erbjöd mig. Jag älskar min nya telefon förresten! Den är helt otroligt bra! Som rington har jag Muppet Show Theme och imorse när jag satt på tåget ringde Mark…. På det förhållandevis tysta tåget brakade följande lös i min väska;Kermit: It’s the Muppet Show!!! It's time to play the music It's time to light the lights t's time to meet the Muppets on the Muppet Show tonight. It's time to put on makeup It's time to dress up right It's time to raise the curtain on the Muppet Show tonight. Grumpy old men on sofa: Why do we always come here I guess we'll never know It's like a kind of torture To have to watch the show And now let's get things started Why don't you get things started It's time to get things started On the most sensational inspirational celebrational Muppetational This is what we call the Muppet Show! (Gonzo blows his trumpet)Nå, jag lät naturligtvis inte hela låten gå utan svarade så fort jag bara kunde. Jag har en känsla att jag väckte lite nostalgi hos en del runtomkring mig!Min telefon ringde på ett möte häromdan och jag hade av misstag satt den på loud istället för silent och ut brakade ”cow & chicken theme;Mama had a chicken,Mama had a cow,Dad was proud,He didn't care how.Cow.Chicken.Cow and Chicken!Oh dear! Jag tror aldrig jag har varit så röd när jag fort protokoll förr!

Av Vilhelmina - 7 mars 2007 12:33

Jag har blivit utmanad av Fialotta: REGLER: Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir "tagna" ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Till slut väljer bloggaren sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter det är gjort skriver han eller hon en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit "tagna" och att de ska läsa ens egen blogg för mer information. Nu kör vi:1. Jag är nog en av de mest oböjliga människorna (nej, inte omöjliga, även om det nog finns en och annan som skulle säga även det om mig!) Jag har tränat en del Yoga i mina dar men aldrig lyckats bli mjukare eller mer flexibel. Jag kan nästan sätta händerna i golvet om jag börjer mig framåt, men annars är det stopp överallt. Jag kan inte böja knäna utan att lyfta hälarna, jag kan inte sätta händerna som ett ljus bakom ryggen och jag har väldigt oviga höfter. 2. När jag var yngre brukade jag göra upp olika regler för mig själv såsom att "om jag kan hålla andan tills jag passerat den tredje lyktstolpen då kommer något bra att hända" eller saker som att om jag kliade mig på vänstra armen måste jag klia mig precis likadant på högra armen. (Psyket nästa!) 3. Jag gillar engelsk matlagning! (I alla fall ur en svensk synvinkel är väl det en egendomlighet?)4. Jag älskar surströmming, kräftor och kroppkakor! (Och detta är ett mysterium ur en engelsmans synvinkel!)5. Jag spelade fotboll när jag var liten. (Väldigt underligt ur mina föräldrars synvinkel.) Jag var aldrig särskilt bra, alldeles för bekväm av mig. I alla fall var det det tränaren sa som ursäkt varför jag sällan fick spela annat än på träningen. Jag har i vuxen ålder lärt mig att jag inte alls är särskilt tävlingsinriktad och tycker bättre om aktiviteter där det inte finns någon direkt vinnare eller förlorare. 6. Jag bär sällan kjol. Jag frågade en väninna på jobbet om något som är udda med mig och hon sa "You never wear skirts despite great legs, that's odd!!" Well, great legs vet jag väl inte men det andra, att jag väldigt sällan bär kjol, det stämmer. Jag tycker kjol är för obekvämt, för att inte tala om strumpbyxor! Hualigen!! Sen är det för kallt med kjol för det mesta. Jag är ok med kjol på sommaren, men även då ogillar jag det just för att jag inte tycker om mina ben. Formen på dem är ok, men inte färgen. Jag utmanar Eponine, Petra, Anni, Eva och Helena.(Attans, nu ser jag ju att Eponine redan har blivit utmanad! Oh well!)

Av Vilhelmina - 7 mars 2007 11:52

Japp, ända till Sverige faktiskt. Jag lämnade tillbaka Motorolan och valde en Sony Ericsson istället, en W850i. Det var ett svårt beslut, särskilt som jag inte kan ångra mig nu. This is it liksom. Jag dividerade över om jag skulle ta Nokian som jag först tittat på, men den var så ruskigt ful och jag kunde inte förmå mig att ens titta på den. Det fanns en annan Nokia som var marginellt bättre, och jag bad killen i butiken att stoppa in ett sim så jag kunde leka lite med den och kolla om den hade de funktioner som jag ville ha. Inga problem, in på lagret och fram med en kartong och så i med butikssim'en. Tyvärr hade den inte det jag ville ha och jag velade fram och tillbaka mellan tre olika nokior. Han visade en Sony Ericsson som han sa var populär men den föll mig inte i smaken. Efter många om och men fick jag syn på den här och föll direkt. Han sa att Sony Ericsson är en av de populärare märkena och han har själv haft dem i fyra år och skulle aldrig byta tillbaka. Det fick bli den och som sagt, I love it! :-) När jag stod där och argumenterade för och emot de olika telefonerna sa jag högt som för mig själv, "I've always thought myself to be easy going and laid back, but now I start to realise i'm fussy and demanding!" Killarna bara tittade på varandra och log, ja, jo, de kunde ju inte gärna hålla med om att jag var krävande, men på samma gång var det svårt att neka till det!! Om någon har bra länkar till siter med themes och annat kul för nedladdning så hojta!Och för er som älskar magnolia kan jag meddela att de blommar för fullt här nu. Min egna lilla darling har precis öppnat första knoppen, men de flesta andra magnoliorna står i blom längs vägarna. Jag tror att min står i aningens skuggläge och den är alltid ett par veckor efter alla andra. Bless him! Mark jobbar natt just nu. Jag kom hem tidigare igår eftersom jag hade en tid hos sjuksystern på eftermiddagen och det var trevligt att ligga i soffan och småprata medan han satt vid datorn och pysslade. Innan han gick drog han för alla gardinerna i lägenheten och tände fjäderljusen som vi har i sovrummet. Det är just sånt jag älskar med honom, hans (ibland!) öga för detaljer. Han vet att jag gillar att ha fjäderljusen tända och då ser han till att tända dem innan han går. (Fjäderljusen är en ljusslinga, typ som julgransljus, men varje lampa är beklädd med vita fjädrar så den är väldigt romantisk.) Vi köpte en kökssoffa på Ebay häromdan. Den passar perfekt med mormors köksbord, bara aningens mörkare än mormors bord, men eftersom båda är furu gör det inte så mycket. (Haha, jag tvekade ett par sekunder innan jag kom på att det heter "furu" på svenska. Hmm, pine? Det är väl "tall" men inte säger man tallsoffa eller tallbord på svenska...? Nej, furu heter det ju!) Vi bjöd precis innan auktionen slutade så vi fick den för ett jättebra pris också, £42, bargain!! Vi har redan fyllt den med allt skräp som förut låg under köksbordet och skrotade, perfekt! Till och med Mark är nöjd! Jag ska klä om dynan och kuddarna, men det får bli en annan dag. Jag måste lägga upp draperiet som hänger framför ytterdörren också! Nu har jag ju förvisso ett sybord så nu är det lättare att ta sig för alla dessa små projekt, ytterligare ett plus med mormors köksbord! Marsvinen har lärt sig att om de skriker får de oftast mat. Eller, rättare sagt, när de fattar att mat är på ingång börjar de skrika! Häromdan när Tesco anlände med mat började de tjuta så fort det ringde på dörren! Mark skojade och sa att Jamie förmodligen stått och kikat i fönstret: Oh boy, it's Tesco, food for us!!! Wheeek wheeek wheeek!

Av Vilhelmina - 2 mars 2007 10:18

Ja, egentligen spelar det väl ingen roll vilken av de två jag har, symptomen är ju desamma ändå. Enda skillnaden är att det finns antibiotika mot campylobacter men inte mot salmonella. Jag har sen i måndags inte fått behålla någon mat och igår började jag matvägra. Jag dricker coca cola, vatten, dioralyte och tuggar salt. Och på tv’n är det matprogram, i tidningarna är det recept, mamma hade med sig massor med svensk mat och svenskt godis, jag har flera påsar med grillchips, plockgodis, dumlekolor och gud vet allt. Inget kan jag äta. Tortyr!! Jag funderar på om jag ska strunta i matvägran och äta godis, men problemet är ju när magvärken kommer. Det är liksom inte värt det då.Jag kan inte hitta termometern så jag vet inte om jag har feber, men jag har svaga minnen av att jag vaknade under natten kallsvettig och yrade på svenska, stackars Mark! De har en tävling just nu på tv, man ska skicka in sina bästa recept och om man är successful kommer ens recept med i en ny kokbok. Jag har jättemånga recept jag skulle vilja skicka in såsom nougatsoppan med yoghurtglass eller jordgubbssoppan med färskostcreme vi gjorde i skolan, kyckling i ugn på spenatbädd med blåmögelost ovanpå, halloumi stekt med lite spenat, vitlök, svamp och pinjenötter, men bara tanken på att sitta och skriva ner mina favoritrecept är ju ytterligare tortyr! Fast, kom jag ju just på, de har ju inte nougat i den formen som vi har i sverige. Nougat här är ju sån där vit klegg som fastnar i tänderna. Den är god, men den liknar ju inte guldnougat eller dubbelnougat, alls! Kattis, en av Henrik’s bästa kompisar från landet påminde mig på hans begravning att när de hade varit över på middag just när Henrik och jag flyttat hit att vi ersatte nougaten med toblerone och det hade gått lika bra. Smält toblerone i vattenbad och vispa ner lite grädde, servera med yoghurtglass alternativt vanlig vaniljglass som rörts mjuk. Supergott! (Men inte särskilt smalt…!) Mark köpte skvallertidningar till mig igår och mamma hade med sig massor med svenska tidningar såsom Leva och PS. Jag tror jag ska lägga mig i soffan och lyssna på Norah Jones och läsa nu. Ciao!

Av Vilhelmina - 1 mars 2007 12:21

Det är alltid lite sorgligt när mamma och pappa åker. Nu vet jag förvisso att jag får träffa dem snart igen – Mormor’s begravning är i slutet av mars och då åker jag ju hem. De hade med sig mormor’s köksbord och det blev jättefint i vårt kök förresten. (Se bild nedan.) Vi gick till Little Bay i Clapham/Battersea igår. Det blev en förvånansvärt trevlig kväll och vi hade verkligen jättekul. Stackars Mark förstod väl inte så mycket eftersom det babblades på svenska mest, men han lär sig. Han kan kuddar och kniv nu efter den här vistelsen. Jag har också tagit mig i kragen och slänger härmed upp lite bilder från Afrika-resan. Det blir inte mycket bildtexter, men de är ju ganska self explanatory så jag tror inte det behövs. Desert Scouts websida har många fina kort och hyfsat många av vår ambulans eftersom vi reste med dem under större delen av resan.Enjoy!

Av Vilhelmina - 25 februari 2007 12:20

Det var stor panik i lördags – jag satt på IKEA, på en bänk som de lyckligtvis nog placerat precis där det tyget jag debatterade med mig själv om huruvida jag skulle köpa eller inte. Jag hade varit så inställd på att ha blommiga gardiner, typ Cath Kidston i köket och så kommer IKEA och har de här snygga RANDIGA gardinerna! Så kan de ju inte göra! Jag ringde runt till mina svenska vänner – endast svenskar skulle ju förstå dilemmat; om jag säger till Helen ”typical Swedish farmhouse style” så förstår hon inte alls vad jag pratar om, men en svensk ser dalahästarna och kökssoffan i furu. Varken Emma, Lottie eller Linda var hemma och jag skulle precis ringa Marta när Lottie ringde tillbaka. Ah, jag är räddad!Lottie sa att jag skulle köpa det randiga tyget, IKEA är ju trots allt så billigt att man kan köpa det nu och sen om nåt halvår kan byta till Cath Kidston om jag nu inte blev helt nöjd. Sagt och gjort. Randiga Berit blev det och jag är glad! Hem och sy sy sy! Jag borde verkligen sy mer. Varje gång jag tar tid och släpar fram symaskinen blir jag så glad. Jag sydde två längder och sedan en kappa som går tvärs över. Sen var det bara att övertala Mark att han inte alls var trött efter jobbet och ville gå och lägga sig eftersom han skulle upp tidigt nästa morgon. Han ville visst borra upp gardinstången kvart i nio på kvällen… Efter lite trugande gick han med på det och gick ut i garaget för att hämta borrma’n. Vi mätte och fixade var den skulle sitta och Mark kollade med sin mätare om det gick några elledningar där vi skulle borra. Det gjorde det inte, inte DIREKT under i alla fall, men väldigt nära… Det slutade med att jag stod stationerad vid elskåpet beredd att slå av huvudbrytaren med tydliga instruktioner vad jag skulle säga till SOS operatören och ficklampan i handen så att jag kunde se plus att vi gick igenom grunderna för resuscitation, 2 breaths till 30 compressions, nya riktlinjer, det är inte längre bara 15 compressions utan 30. Hur man ska kunna räkna så mycket när man är stressad med en döing är mer än jag förstår, men man fixar det väl på nåt sätt. I alla fall, för att göra en lång historia kort så borrade han aldrig i nån elledning som tur är. Jag sa till honom att 4 döda inom så kort tid hade jag nog inte fixat. Nu är gardinerna uppe och jag är glad! Jag måste stryka dem först, men det får jag ta idag. Mamma och pappa kommer snart, de har just twittrat att de är mitt i kanalen och det betyder att det inte är många timmar tills de kommer hit. Åh det ska bli så kul! :-)(Bakgrundsmönstret är Faded Flowers från just Cath Kidston.)

Skapa flashcards